AI flyttar in i Sveriges försvar – det här händer redan nu

Artificiell intelligens förknippas ofta med chattbotar, bilder och kontorsarbete. Men samma grundidé – att låta datorer sortera stora mängder information och hitta sådant som kan vara viktigt – får nu en större roll i Sveriges försvar.

I juni presenterade regeringen en satsning på fem miljarder kronor på bland annat AI-modeller, digitala ledningssystem, från internet fristående molnlösningar, 5G, satellitlänkar, nätverk och krypto. Målet är att information ska kunna delas snabbare och ge soldater och befäl bättre underlag för beslut.

AI kan hjälpa till att hitta det viktiga

Ett modernt försvar samlar information från exempelvis radar, kameror, drönare, satelliter, fordon, andra sensorer och människor ute i fält. Utmaningen är inte bara att få in informationen, utan att hinna förstå den.

AI kan i det sammanhanget användas för att sortera stora informationsmängder, upptäcka mönster och peka ut sådant som verkar avvika. Tanken är ofta att stötta människors bedömning, inte att ersätta den.

Varför minuter kan spela roll

Om en sensor eller drönare upptäcker något behöver informationen skickas vidare, tolkas och ibland jämföras med andra uppgifter. I ett militärt läge kan den kedjan ta tid.

Regeringen skriver att satsningen ska kunna korta delar av processen från upptäckt av en fiende till bekämpning av en fiende från timmar till minuter. Det är regeringens beskrivning av vad de nya systemen ska möjliggöra – inte en uppgift om att varje beslut i kedjan automatiseras.

Drönare får en större roll

Obemannade system är en viktig del av Sveriges pågående förstärkning. I augusti meddelade FMV att myndigheten anskaffar ett Recce-Strike-system till Försvarsmakten. Det består av spaningsdrönaren Astero och patrullroboten Raptor 2, som samverkar med gemensam programvara. Leverans till FMV och överlämning till Försvarsmakten planeras till andra kvartalet 2027.

Enligt FMV:s beskrivning kan spaningsdrönaren övervaka ett område, upptäcka positioner och rörelser och skicka information vidare. Patrullroboten kan användas för att bekämpa mål som drönaren har upptäckt.

Försvarsmakten bygger också ut sin förmåga att upptäcka och oskadliggöra drönare. Det handlar både om enklare drönarhot och mer kvalificerade system, enligt myndighetens beskrivning av anti-drönarförmågan.

Automatiskt, AI-assisterat och autonomt är inte samma sak

De här orden blandas lätt ihop, men beskriver olika saker.

• Automatiskt kan betyda att ett system utför en förutbestämd funktion när ett visst villkor är uppfyllt.
• AI-assisterat kan betyda att ett system analyserar information eller ger ett förslag som en människa bedömer.
• Autonomt kan betyda att ett system utför delar av en uppgift själv inom givna ramar, till exempel flyger en rutt eller håller ett avstånd.

Det avgörande är därför vad systemet faktiskt får göra. Att en del av en funktion är autonom betyder inte i sig att systemet får fatta beslut om en vapeninsats.

FMV:s offentliga information om Recce-Strike beskriver hur Astero och Raptor 2 samverkar och vilka uppgifter de kan ha. Den beskriver inte vilket mänskligt beslutsfattande, vilka regler eller vilken eventuell grad av självständighet som gäller för en vapeninsats. Det går därför inte att dra slutsatsen av de offentliga uppgifterna att systemet självständigt får besluta att angripa människor eller andra mål.

Erfarenheterna från Ukraina påverkar tempot

Regeringen hänvisar uttryckligen till Ukrainas försvar mot Rysslands invasion när den motiverar satsningen: hastighet, data och digital ledning beskrivs som centrala i modern krigföring.

Försvarsmakten har också fått i uppdrag att skapa en samlad funktion för försvarsinnovation. Syftet är att snabbare kunna identifiera behov, utveckla och prova lösningar och föra in teknik i förband. Myndigheten pekar på erfarenheter från Ukraina och på att tiden från ett upptäckt behov till ett nytt system kan vara avgörande.

I svensk försvarsindustri utvecklas också AI och autonoma system. Saab är ett exempel: företaget beskriver hur AI och maskininlärning används för analys i sensor- och ledningssystem, samtidigt som det utvecklar autonomi och obemannade system. Utvecklingen sker både inom företaget och tillsammans med internationella teknik- och AI-aktörer.

AI kan också förändra cyberhoten

AI är inte bara ett verktyg för den som ska försvara. Avancerade AI-modeller kan också göra det snabbare att hitta sårbarheter i programvara. Det kan hjälpa till att upptäcka och åtgärda brister, men samma förmåga kan användas i skadliga syften.

Regeringen har därför gett Nationellt cybersäkerhetscenter vid FRA i uppdrag att samordna arbetet med att förebygga, upptäcka och motverka AI-drivna cyberhot. Uppdraget omfattar också att analysera risker, sårbarheter och beroenden kring avancerade AI-modeller inom cybersäkerhetsområdet.

En större roll – och nya frågor

Satsningarna visar att AI och digital teknik blir en större del av hur Försvarsmakten samlar in, delar och analyserar information. Det kan ge snabbare lägesbilder och bättre beslutsunderlag.

Hur skyddas systemen mot cyberangrepp och manipulation? Vem kan kontrollera vad som händer när programvara och AI-modeller uppdateras? Och var går gränsen för hur mycket ansvar som kan lämnas till ett autonomt system?

Det är frågor som NextNet återkommer till i en kommande fördjupning.

💬 Vad tycker du?

Vilken del av AI:s nya roll i försvaret tycker du är viktigast att förstå bättre?

Dela gärna dina tankar i kommentarerna.

📚 Relaterade artiklar